För en vecka sedan publicerade Fokus en ny artikel om Estonia, där skribenterna Mats Holm och Susanna Popova antyder att Sverige försöker friskriva sig från ansvar för katastrofen. Men hur väl stämmer deras påståenden överens med dokumentationen de hänvisar till?

Artikeln heter ”Så flyr Sverige sitt ansvar för Estonia” och handlar om att ”Den nya Estoniautredningen förbereder en reträtt från det tidigare beskedet om att Estonia inte var sjövärdig.”

Mats Holm och Susanna Popova har skrivit om Estonia flera gånger tidigare i Fokus, men även en boken Protokollet – Estonia. Därför kommer det att hända igen. (2003) som handlade om den övningsinspektion som ägde rum ombord på Estonia den 27/9 – 1994. Det var två svenska inspektörer som utbildade sina estniska motsvarigheter ombord på Estonia i hur man genomför en hamnstatskontroll (port state control). Man hittade ett antal fel som man skrev ner i ett protokoll som även finns med i JAICs slutrapport.

Boken fick mycket kritik när den släpptes eftersom den innehöll felaktiga påståenden. Till exempel påstods det att Åke Sjöblom ville stoppa Estonias avfärd från Tallinn och ringde därför upp generaldirektören på Sjöfartsverket för att få stöd. Problemet för författarna är dock att Sjöblom aldrig ringde till generaldirektören Kaj Janérus. De pratade med varandra dagen efter katastrofen. Det har båda bekräftat både i intervjuer och förhör.
Dock verkade det inte bekomma författarna utan de anklagade både Sjöblom och Janérus för att ljuga eller mörklägga. Det var mycket skriverier i media i samband med att boken släpptes.

Vi hoppar fram lite mer än 20 år i tiden och till artikeln i Fokus från juli i år. I den är fokus att Estonia var i dåligt skick på grund av dåligt underhåll och att svenska myndigheter visste om det, men att man försöker skylla på varvet och konstruktionsfel. Bland annat koncentrerar författarna till artikeln sig på protokollet från övningsinspektionen och några anteckningar på ett brev som stöd.

I artikeln skriver man att protokollet från övningsinspektionen den 27/9 – 1994, samt en arbetsrapport från dagarna i Tallinn skickades av Åke Sjöblom till en kollega, Willand Ringborg. Tillsammans med det bifogades även ett maskinskrivet brev där Åke Sjöblom ska ha skrivit till: Hej Wille, Bifogar vad jag anser vara i stort tillräckligt för att stoppa avfärd 27/9.

Vidare i artikeln står det att på dokumentet har något skrivit: Om hon hade stoppats den 27e, hade de förmodligen snabbt ha upptäckt de andra skadorna, (felen) och i så fall hade skeppet kvarhållits i Estland i minst några veckor. Bästa hälsningar, L.Å.

Slutsatsen, enligt författarna, är att Åke Sjöblom som inspekterade Estonia innan avfärd själv tyckte att fartyget var i så dåligt skick att det borde ha hållits kvar i hamn.

Så hur ligger det till med dessa protokoll, arbetsrapporter och brev?

Åke Sjöblom skickade den 24/10 – 1994 ett utkast på en arbetsrapport till just Willand Ringborg. Med finns också ett maskinskrivet brev. I brevet står följande: Hej Wille! Översänder ”utkast” till rapport från vår sejour i Estland 26-30/9 -94 (…). Sedan följer lite mer text. Här finns brevet i sin helhet. Arbetsrapporten kan du läsa i sin helhet här.

Som du ser finns inte några handskrivna noteringar med på brevet eller rapporten. Dessa dök enligt Tyska expertruppen (GGE) upp ”senare” och finns med i deras rapport i kapitel 36.1. Där finns även dokumenten jag skrev om i stycket ovan. Tyskarna har även översatt till engelska vad det står i noteringarna. Såhär har de skrivit:

Hi Börje, Attached is what I think should be roughly enough to have stopped her from sailing on 27.09.94.

och

If she would have been stopped on the 27th to correct all the 17, they would probably quite quickly have found the rest of the damages (failures) and in that case the ship would have been detained for a few weeks in Estonia. Best regards, L.Å.

Kanske noterar du att det som står i Fokus artikel är en direktöversättning av det GGE skriver i sin rapport förutom att Fokus har skrivit ”Wille” istället för ”Börje” av någon anledning. GGE drar dessutom slutsatsen att handstilen är Åke Sjöblom och ”Börje” är Börje Stenström som var teknisk ansvarig i JAIC. Belägg för dessa två slutsatser har jag inte kunna hitta.

Kvalitén är väldigt dålig på bilden där brevet och det handskrivna noteringarna finns så jag utgår från att det som GGE skriver är det rätta. Sannolikt har de haft tillgång till bättre versioner, kanske originaldokumenten.

Vad innebär detta för frågan om ansvar, och vad kan vi egentligen säga om Sjöbloms roll?

Fokus vill med detta påvisa att Åke Sjöblom, som var inspektör och hade som jobb att kontrollera fartyg och stoppa dem om skicket var för dåligt, ansåg att Estonia var i dåligt skick. Att JAIC ville sopa det under mattan och att man nu återigen ville skjuta bort ansvaret för katastrofen från svenska myndigheter.

Men är det då Sjöblom som har skrivit första noteringen? GGE påstår det, men jag är osäker och det beror framförallt på formuleringen: Hej Börje, bifogar vad jag anser vara i stort tillräckligt för att stoppa avfärd 27/9.
Det är konstigt formulerat av en person som var på plats den 27/9. Det är skrivet som om det vore före händelsen, trots att det rimligen nedtecknats i efterhand. Jag tror att det är någon annan som har skrivit noteringen. Inte Åke Sjöblom. Jag tror att brevet, rapporten och protokollet faxades vidare av någon som kommenterade det.

Samma sak med den längre noteringen. Någon har läst protokollet och ansett att felen nog hade upptäckts om fartyget hade hållits kvar. Kanske kom den kommentaren som ett svar på första noteringen.
Dessutom finns det fler noteringar i arbetsrapporten som är skrivna i efterhand. Eventuellt finns det likheter i handstilen där. Kanske är det samma person som har skrivit båda noteringarna.

Slutsats:
Artikeln i Fokus bygger sina slutsatser om Åke Sjöblom på osäkra uppgifter, och när man granskar dokumenten (brevet med de hanskrivna noteringarna) närmare framstår bilden som mer komplex. Sjöblom försökte aldrig stoppa Estonia den där kvällen i Tallinn – och det är därför tveksamt att använda detta som ett bevis för att svenska myndigheter bär ett större ansvar än vad JAIC tidigare slagit fast. Dessutom har svenska myndigheter aldrig haft ansvaret för Estonia eftersom fartyget aldrig seglade under svensk flagg.

Vem bär ansvaret för katastrofen?

Enligt min mening går det inte att enbart utse en part som ansvarig för katastrofen. Varvet konstruerade inte bogvisiret enligt de ritningar som fanns. Finska myndigheter inspekterade inte fartyget ordentligt och tillät att det seglade med en konstruktion (inget kollisionsskott bakom rampen) som bröt mot SOLAS-reglerna. De ansvariga befälen körde fartyget hårt i vädret som rådde och reagerade inte tillräckligt snabbt på ljuden som indikerade att något var fel.

Alla ovan har enligt mig ansvar för katastrofen.


3 svar till ”Bygger Fokus sina slutsatser på felaktiga premisser?”

  1. Profilbild för rchk
    rchk

    I den handskrivna anteckningen i varvets rapport ser man tydligt ”förbud mot nyttjande” så i deras felaktiga översättning ”to have stopped her from sailing” blir det vilseledande eftersom de uttrycker det i dåtid och får det att låta som om man beskriver i efterhand.vad som skulle ha varit tillräckligt för att kunna stoppa avfärden.

    1. Profilbild för Eric

      Jag vet inte om jag hänger med här riktigt, men anteckningen är ju gjord i efterhand. Personen som skriver den längre anteckningen verkar tycka att felen som noterades hade varit tillräckligt för att stoppa Estonia.

  2. […] Jag har tidigare skrivit om bland annat Popova och hennes och hennes författarkollegas starka intre… Av någon anledning verkar de inte kunna släppa tanken på att Sjöfartsverket och/eller svenska staten trots allt bär någon form av skuld för katastrofen. Fokus i senaste artikeln verkar vara att det är någon konstigt med att Estonia bedömdes felfri i den sista hamnstatskontrollen i mars 1994 (se bilden). Trots att fel upptäcktes vid tidigare kontroller. Det antyds att Sjöfartsverket kanske slarvade och inte följde upp sina kontroller och på det sättet (min tolkning) kanske skulle kunna lastas för förlisningen. Men kan det vara så att felen faktiskt avhjälptes inom den tiden som anges i protokollen? Sista kontrollen 2/3 1994 är mer än 30 dagar efter sista felet. […]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *