Förra hösten, i samband med 30-årsdagen av katastrofen, publicerade ett antal överlevande en debattartikel i Expressen. Där framkom bland annat att en undersökning gjord av Infostat visade att endast 28% av de tillfrågade ansåg att orsaken till katastrofen är klarlagd.

I debattartikeln framförs bland annat krav på att regeringen tar avstånd från JAICs haveriutredning och att ansvarsfrågan för katastrofen synliggörs. Det här inlägget kommer inte handla om orsaken till olyckan eller ansvarsfrågan. Orsaken är enligt mig klarlagd och har varit det sedan åtminstone 1997. Även ansvarsfrågan har utretts och varit uppe i domstol i Frankrike där både varvet och klassningssällskapet Bureu Veritas drogs inför rätta men domstolen ansåg inte att de klagande kunde bevisa förekomsten av en grov eller uppsåtlig försummelse som kan tillskrivas företaget Bureau Veritas och/eller Meyer Werft av varvet.

Istället tänkte jag titta lite närmare på opinionsundersökningen från augusti 2024. Underlaget till den skickades till SHK som en del i ett antal bilagor i en sammanställning av ett möte mellan delar av regeringen och SHK i januari i år. Allt som skickas in till SHK blir offentliga handlingar som går att begära ut och sammanfattningen var en del av det som begärdes ut tidigare.

I undersökningen svarade totalt 1573 personer i åldrarna 29 år och yngre och upp till 65+. Första frågan var om man anser att orsaken till förlisningen är klarlagd. På den svarade totalt ca 28% ja, 49% nej och 23% hade ingen uppfattning. Tittar man på personer upp till 29 år, alltså personer som inte var födda eller precis födda när katastrofen inträffade svarade ca 24% att orsaken är utredd medan nästan 43% svarade att dom inte anser att den är utredd. En annan fråga var vilken relation man hade till katastrofen. Några av svarsalternativen var ”Minns händelsen mycket väl”, ”Minns/känner till händelsen vagt”, ”Känner ej till händelsen alls och ”vet ej/ej svar”.

Svaren på frågorna om vilken relation man hade till katastrofen tycker jag är intressanta, framförallt när det kommer till de yngre personerna, alltså de som är upp till 29 år. Såhär svarade de:

Endast 9% svarade att de mindes händelsen, vilket inte är konstigt eftersom dom inte var födda när katastrofen inträffade och endast var några år gamla när JAICs rapport kom ut 1997. Ca 54% svarar att de ”minns/känner till händelsen vagt”. 8% svarar att de inte känner till händelsen alls och sist 15% vet inte eller svarar inte.

Om man ser hur samma åldersgrupp svarar på frågan om de anser att orsaken till olyckan är klarlagd blir det intressant, trots att 54% säger att de minns /känner till händelsen vagt svarar 43% att dom inte anser att orsaken är klarlagd. Hur kommer det sig?

Först och främst kan det ju vara så att det inte är samma personer som svarar på de två frågorna. Men jag funderar ändå på om personerna i åldersgruppen svarar utifrån åsikter, inte sina egna upplevelser eller minnen. Personer som inte har egna minnen från katastrofen och den efterföljande utredningen och turerna kring den kan nog lättare påverkas av vad som sägs av andra personer. Kanske ser vi här vilken påverkan Fyndet som ändrade historien hade på personer som inte har egna minnen av händelsen. I den dokumentären framstår det som att vi i princip inte vet vad som orsakade katastrofen eller varför Estonia sjönk.

Efter 2020-dokumentären togs ämnet Estonia upp av diverse poddare, Youtube-kanaler och även ”gammel-media” där det inte sällan påstods att orsaken var okänd, att det var något mystiskt med hela händelsen. Att det har slarvats med utredningar osv. Du vet vad jag menar. Kan det vara så att yngre personer påverkades av det, av andras åsikter om hur katastrofen hanterades?

Tittar man på vad personer med minnen av händelsen (50-64 år) svarar på samma frågor så svarar ändå 56% att de inte anser att orsaken är klarlagd. I samma åldersgrupp svara hela 63% att de minns händelsen mycket väl och endast 0,6% att de inte alls känner till händelsen. Trots att man har minnen av haveriet anser man inte att orsaken är klarlagd. Kan det också ha med skriverierna om haveriet efter dokumentären 2020 att göra? Man kanske har ändrat uppfattning efter att den visades. Den var ju väldigt stark och övertygande.

Det hade varit intressant att se resultaten av en sådan här undersökning innan Fyndet som ändrade historien visades och Estoniakatastrofen blev uppmärksammad igen. Kanske hade svaren sett annorlunda ut då, vem vet? Men svaren i den här undersökningen skulle kunna sägas visa hur effektivt en del personer har lyckats påverka opinionen om Estoniakatastrofen.